Piss och puss. Eh, typ.

En bild från en bra dag. Man måste ju prova Starbucks när man ändå är i usa.
 
Jag har både bra och dåliga saker att skriva idag... mest dåliga faktiskt.
Till att börja med så mår jag pissigt just nu. Vi festade i helgen och jag drack alldeles för mycket. Ledde till att jag spydde, däckade och inte kommer ihåg någonting från hela kvällen. Jag gjorde grejer jag ångrar och min kropp har mått så sjukt dåligt efter det. Trodde att det bara var vanlig bakfylla, men det har inte försvunnit. Mitt huvud är jättekonstigt. Typ tungt, jag blir yr, får dubbelseende ibland och det känns som att allt runt omkring mig rör på sig för snabbt så jag inte hinner med. Sen oroar jag mig så mycket över det att min mage blir orolig. Hej magkatarr. Så min kropp mår bara bajs. Försöker äta och dricka så mycket som möjligt just nu så den ska bli bra igen. Bara det att jag känner mig mätt hela tiden och mår illa när jag äter.
Hatar det hatar det hatar det och ångrar den här helgen så sjukt jävla mycket. Ångrar verkligen att jag drack. Tror aldrig jag ångrat något så mycket som jag ångrar det här. För det är verkligen sjukt jobbigt och jag vill bara att det med mitt huvud ska försvinna. Tänker inte dricka på vääääldigt länge kan jag lova er. Det här skrämde mig verkligen. Det här i huvudet är den jobbigaste känslan någonsin. Och det försvinner ju inte. Det är där hela tiden. Oroar mig typ för att det aldrig ska försvinna, att det kommer vara där för alltid.
Sen har jag även en sån otrolig hemlängtan. Vet inte hur många gånger jag börjat gråta idag för att jag saknar min familj. Vill bara ha min mamma att krama om, min pappa, min syster. Vill ha min familj. Vill sova i min egna säng i mitt egna rum om så bara för en natt. Vi har lov nästa vecka och ni fattar nog inte hur mycket jag önskar att jag bara kunde åka hem under den veckan. Saknar alla så sjukt himla mycket. Vill bara ha någon att krama. Vill ha min mamma. 
 
Och ja, jag har väl egentligen bara en positiv sak att berätta - jag har officiellt en pojkvän. Känns konstigt att säga det. Börjar garva varje gång någon nämner det, bara för att det låter så fånigt. 
Å ja, jag vet att det är dumt. Han bor här, jag bor i Sverige. Men den dagen, den sorgen. Har väl lite tur i och med det att han kommer till Sverige tre veckor i Juni då!
Nathan var namnet, som sagt. I fall ni hade glömt det. Ja, jag vet. Grymt cheesy. Natalie and Nathan.
N~

Kommentarer
Postat av: Ells

Så ni är tillsammans nu? Vad glad jag blir

Svar: Utdrag ur dagboken 15 mars: "I finally found him at the balcony. So I decided to stay with him the rest of the night. And when we stood there he said "So, is it okay if I call you my girlfriend?" And I said yes."
Natson

2013-03-29 @ 19:02:32
URL: http://Jademysteries.blogg.se
Postat av: Emilie

AMAGAAAD. BÄSTA DAGBOKSREPLIKEN NÅGONSIN <3 Så glad för din skull, lillskruttkusin (fast det kan man väl egentligen inte säga till någon som egentligen inte är speciellt liten, men jag gör det ändå för att jag är lika töntig som vanligt).

Hoppas att du har det helt fantastiskt och att du ser fram emot att komma hem och hälsa på. Jag förmodar (kanske) att din mamma sagt något om att jag ska jobba på kriminalvården i västervik i sommar så vi kanske kan ses (om du har lust). Vi har ju ingen direkt megakontakt annars men jag tycker aldrig att det är försent, dessutom kan ju lillskiten vara med. Ovanstående talare alltså.

Stor kram!

Svar: Hahah, tack <3 Är nog fortfarande liten i mångas ögon, blir ju så bland familjen ;) Jo, det ska bli otroligt skönt att få komma hem en stund, speciellt eftersom det är sommar. Svensk sommar är något bland det bästa & så saknar man ju familjen och vännerna!Nej, det har hon inte berättat, men jag tycker absolut att vi ska ses! Som sagt, det är aldrig försent :)
Massor av kramar!
Ps. Har inte kunnat komma in på blogg.se på typ två veckor, därav sent svar ^^
Natson

2013-04-10 @ 20:06:44
URL: http://www.vintertroll.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0