Kommer sakna er <3

 
 
Det längsta jag varit hemifrån är tre veckor... och då var jag ändå hos min syster. Det längsta jag varit borta från min familj är en vecka... det var förra året när Emmy och jag åkte till London. 
När jag bestämde mig för att åka till usa insåg jag aldrig hur jobbigt det skulle bli att lämna alla. Jag tänkte bara på hur skönt det skulle bli att äntligen få ha egen lägenhet, slippa tjat och få göra vad jag vill när jag vill. Komma till ett varmt ställe och träffa nya människor. Och liksom, ja, det kommer bli skönt. Men att åka runt halva jorden för att ha det så... Sinnessjukt! Jag kommer inte få träffa varken min familj eller mina vänner på 137 dagar. Ja, jag kollade upp hur många dagar det var.
Jag ångrar det liksom inte, men jag önskar bara att det kunde vara lättare att åka hem och träffa alla. Och så är det nio tidszoners skillnad. Det är 18 timmars flygresa och sen nästan 5 timmar med buss till/från Arlanda. Å det inte inte direkt gratis heller.
När jag blir trött på att vara hemma åker jag till Norrköping. 150 kronor och 1½h bussresa. Och då är det till min syster liksom. Vart ska jag försvinna om jag blir trött på att vara där borta? Vem ska jag gråta hos när jag är ledsen? 
Jag har bott hemma med mamma och pappa ständigt vid min sida i över 19 år. Helt plötsligt kommer de inte finnas där. Skype. Ja, skype finns. Men det är på en dator. Jag kommer få se dem, höra dem, men jag kommer inte kunna känna dem. Inga kramar! Det är verkligen sjukt hur mycket man kan älska människor. Kommer sakna alla så sjukt jävla mycket. 
Fem hela månader alltså. Och sen ska jag iväg i fyra till i höst. Men då kanske jag kommer få lite besök i alla fall (förhoppningsvis). 
 
Bara wow. Kan knappt fatta det. Trodde det var det jag ville komma bort från, men visade sig att det var det jag ville minst av allt.
N~

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0